Tid att agera mot obalansen i näringsintag

About the author

Jessica Fanzo PhD

Jess är också Director of the Global Food Ethics and Policy Program, Co-Chair of
the Global Nutrition Report @GNReport, Berman Institute of Bioethics, School of
Advanced International Studies and Bloomberg School of Public Health, Johns
Hopkins University.

Jessica Fanzo, PhD, menar att vi har en moralisk skyldighet att agera, och den Globala Näringsrapporten visar fem möjliga lösningar.

Siffrorna är förbluffande, över 800 miljoner människor går till sängs hungriga varje kväll. Över världen beräknas 155 miljoner (23%) barn yngre än 5 år stanna i växten. Ytterligare 52 miljoner är undernärda eller underviktiga.

I och med de senaste årens förödande svältkatastrofer i norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och Yemen, så kommer antalet drabbade barn skadade av undernäring och osäker livsmedelstillgång nå en topp.

På samma gång beräknas 40 miljoner barn (6%) i den här åldersgruppen (yngre än fem år) vara överviktiga eller lida av fetma, en siffra som ökar till alarmerande nivåer.

För vuxna är övervikt och fetma ett större problem. Många fler vuxna är överviktiga än underviktiga och utbredning av fetma har nära fördubblats sedan 1980.

Övervikt och fetma påverkar 2.1 miljarder människor, som befinner sig i riskzonen för dietrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Näringsbrist som ger upphov till skador beräknas påverka fler än 2 miljarder människor.

Undernäring och problematiken den medför kan existera på flera olika sätt samtidigt; i länder, samhällen, hushåll och på individnivå. Det innebär en utmaning för myndigheter och gör det mycket svårt att skapa vägar för en hållbar utveckling. Lägger man till effekterna från klimatförändringar, förändrad demografi, urbanisering och geopolitiska frågor blir uppgiften så mycket mer komplex.

FNs Hållbarhetsmål (SDGs) är en möjlig väg att tackla de här utmaningarna. Hållbarhetsmålen är en karta som visar hur vi kan omvandla vår värld att bli mer hälsosam både för människor och miljön – för dagens och framtida generationer.

Det är en modig tanke förankrad i övertygelsen att vi alla är likvärdiga som människor. Det innebär att alla har rätt till prisvärda, säkra och näringsriktiga livsmedel i tillräcklig mängd, och samtidigt kunna tillgodogöra sig fördelarna med livsmedel. Med målet att påverka den egna hälsan på ett positivt sätt genom hela livet. Vi har alla ett moraliskt ansvar att bidra för att försäkra oss att denna rättighet omfattar alla och att ingen person hamnar utanför.

Hur gör vi då detta? Den Globala Näringsrapporten (http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/) som presenteras i november 2017, lyfter fram fem förutsättningar för att möta de komplexa frågorna kring undernäring kommande decenniet. Vilka är följande:

1. Vi behöver se nutrition- och näringsfrågan som en brännande punkt, utan att lösa näringsfrågan blir det svårt att uppfylla något av FNs hållbarhet, specifikt innefattar punkterna 2.2 och 3.4 konkreta nutritionsmål, men indirekt så påverkar näringsfrågan samtliga hållbarhetsmål. Utan en tydlig lösning kommer det bli omöjligt att minska fattigdom, stärka kvinnors rättigheter eller möta klimatförändringar.
2. Vi behöver hitta en lösning och på samma gång inse att varje land har inbördes utmaningar. Inget land är immunt mot de skador som bristande nutrition innebär; alla är därmed ansvariga att ta den här frågan på allvar. Det finns en möjlighet att tackla näringsfrågan från flera håll samtidigt ”dubbel- eller trippelåtgärder”. Som exempel att lägga grunden för ett hälsosamt näringsintag och undvika undernäring i ung ålder ger långsiktiga effekter längre fram i livet och därmed undvika dietrelaterade sjukdomar i vuxen ålder.
3. Vi behöver förbättra insamlandet av aggregerad data och fakta kring näring och nutrition och undersöka underliggande orsaker till undernäring. För att försäkra oss att marginaliserade och svaga befolkningsgrupper inte lämnas utanför i hållbarhetsmålen. Det är en del av vårt globala och sociala kontrakt.
4. Vi behöver försäkra oss om att våra åtaganden är rimliga och uppriktiga och följa den s.k. SMART modellen (specifik, mätbar, ansvarsfull, relevant, tidsbunden). Den bör också vara budgeterad, implementerad och övervakad av myndigheter. Retoriska kommentarer är till ingen nytta.
5. Vi behöver spendera mer på nutrition. För närvarande under-investerar vi i undernäring, fetma och dietrelaterade sjukdomar. Hälften av dagens sjukdomsfall kan härledas till diet-relaterad sjukdom, samtidigt som många barn och kvinnor fortfarande är undernärda. Därför är det hög tid att investera och prioritera denna fråga!