Minska vår miljöpåverkan
Vårt mål att minska vår påverkan på miljön har direkt inverkan på åtta av FNs hållbarhetsmål.
I många länder sker koldioxidutsläpp utan att det kostar något. Men att förorena vår atmosfär är inte utan kostnad. Det leder till klimatförändringar och på ett eller annat sätt betalar vi ett pris, via ohälsa, brist på vatten och livsmedel, stormar som orsakar skador och en osäkerhet på marknaden.
Det existerar nästan inga andra områden – om något – där vi kan orsaka så mycket skada utan att det kommer med en prislapp. Varför ska så de som förorenar vår planet komma undan med det?
Pris på koldioxid är ett sätt att uppmuntra organisationer att välja mer miljövänliga alternativ genom att göra föroreningar kostsamt. Men vad innebär det och hur fungerar det? Kommer det göra tillräcklig skillnad? Här försöker vi förklara:
Vad är koldioxidavgift?
Det är en kostnad som varje lands regering beslutar om med målsättning att få aktörer att minska andelarna koldioxidutsläpp. Många experter anser att detta är det mest effektiva sättet att minska halterna.
Tanken är att uppmuntra till att välja alternativ med lägre andel koldioxidutsläpp. Det är viktigt att man kostnadsväxlar och underlättar för de aktörer som reducerar andelen utsläpp. En avgift för koldioxidutsläpp hjälper till att understryka den verkliga kostnaden för fossil energi och att ge förnybar energi ett bättre värde.
Hur bestäms avgiften?
Avgiften för koldioxidutsläpp kan bestämmas på olika sätt. Och olika länder har antagit olika angreppsätt. I det långsiktiga perspektivet befinner vi oss i ett startskede, vi håller fortfarande på och lär oss.
Ett sätt är att beskatta distribution, försäljningen eller användning av fossila bränslen baserat på halten koldioxid. Det ökar kostnaden för icke förnybara bränslen samt de varor och tjänster som är beroende av fossila bränslen.
Ett annat sätt är att anta ett sk Emissions Trading System eller ”cap-and-trade. Vilket är att regeringen beslutar om en total mängd utsläpp för en period som betyder att företag få handla rättigheter för att täcka sina utsläpp. Det är ett marknadsbaserat system så ju färre utsläppsrättigheter en aktör köper desto fortare sjunker priset. Ibland erbjuder regeringar kostnadsfria utsläppsrätter för politiska eller ekonomiska skäl. Men om ett företag inte använder färre utsläppsrättigheter än de köpt kan de sälja resterande till andra företag för fortare bli miljöeffektiva.
Det har uppstått kontroverser där aktörer oförtjänt har dragit fördelar av fria utsläppsrätter. Marknadsbaserade krafter måste vara kapabla att på ett dynamiskt sätt möta de underliggande kraven på energi och energi-intensiva produkter, att ligga närmare den mängd utsläpp som påverkas vid en lågkonjunktur eller produktionsnedgång eller liknande.
Avgifterna behöver vara tillräckligt höga för att de nationella målen ska kunna uppnås och samtidigt främja ett annat beteende. Till exempel så vill UK minska koldioxidutsläppen med 80 % innan 2050 jämfört med 1990 års nivåer. Brittiska myndigheter beräknar ett pris för detta på £30 per ton från 2020 and £70 ifrån 2030 vilket har lett till en ny lag ‘Carbon Price Floor’ vilket innebär att trots fallande priser på utsläppsrätter finns det ett minimipris.
Gör företagen någonting?
Framåtblickande företag beräknar sitt eget interna pris på frivillig basis och de gör det av flera skäl. Att ta hänsyn till en klimatkostnad vid sina investeringar hjälper till att identifiera möjligheter och risker. Det bereder dem på en tid när statens prissättning övergår till norm. Det uppmuntrar innovationer och att skifta ned till en koldioxidsnål eller koldioxidfria alternativ.
Allt detta signalerar ledarskap vilket visar på en spetskompetens. Konsumenter kräver allt större klimatansvar så de är mer villiga att handla från företag som drar sitt strå till stacken. På samma sätt resonerar investerare gällande sina investeringar.
€50m från interna beräkningar på koldioxidavgifter för att bekosta bättre miljöteknik på våra enheter.
Vad gör Unilever?
Via vårt samarbete med UN Global Compact’s Business Leadership Criteria on Carbon Pricing, har vi använt oss av en skuggbudget; utvärderat affärsmöjligheter med en n projektbudget på mer än en miljon euro både med och utan en koldioxidavgift och förmedlat den informationen till beslutsfattare.
Under 2016 gick vi ett steg längre. Vi startade internt en prissättning på våra tillverkningsenheter och minskade det kapitalet från ordinarie budget i början av varje år för att allokera de pengarna till en särskild fond – som nu har ett värde på cirka 50 miljoner euro årligen – som vi kan installera i renare och mer miljövänlig teknik på våra fabriksenheter. Separata divisioner kan ansöka om anslag för projekt som möter våra koldioxidreducerade kriterier och de bästa projekten får möjlighet att gå vidare.
Vid sidan av de positiva delarna vi beskriver ovan, har det också fått oväntade konsekvenser; genom att våra team genomfört de här beräkningarna har vi också hittat teknologi som vi inte var medvetna om. Till exempel en ny biomassakokare eller ny kylteknik.
Vår Ben & Jerrys´s verksamhet har tagit en ny riktning. Sedan 2015 har de satt en intern avgift för varje ton koldioxid de släpper ut, från jordbruket till deponi. Det ger mer än en miljon dollar årligen vilket till början främst använts till att hjälpa lantbrukare till att implementera strategier för att minska sitt koldioxidavtryck. Priset är lägre än inom Unilever men Ben & Jerry har utvidgat det över hela sin värdekedja.
Vad är utmaningarna att arbeta med interna koldioxidavgifter?
Jämfört med andra företag är Unilever inte en verksamhet som är energiintensiv. För vår del behöver priset på koldioxid vara ganska högt innan det påverkar beslutsfattandet – eftersom kostnaden associerad till kolet inte är väsentligt i vår produktionsprocess i ett vidare perspektiv. Därför har vi gått från en ”skuggbudget” till en “koldioxidfond” under 2016.
Det är viktigt att verksamheten hittar en väg att beräkna kostnaden för koldioxid som fungerar för organisationen och är tydliga med vad man vill åstadkomma. Det kan leda till en accelererande mindre andel utsläpp, där utveckling av skalbar ny teknik också kvalitetssäkrar verksamheten mot framtida förändringar i regelverket.
Vilka andra företag gör det bra?
Ett växande antal företag ansluter sig i Carbon Pricing Leadership Coalition. Den årliga rapporten av från den här gruppen inkluderar många exempel på hur man angriper frågan. Det har också genomförts webinar series med Yale Universitetet och the World Economic Forum där man diskuterat möjliga vägar framåt.
Är det inte bara ”greenwash”?
Absolut inte, med det är inte heller en rosa dröm. Avgifter på koldioxid är ett hjälpsamt verktyg att stödja övergången mot en koldioxidfri ekonomi. Med det sagt har vi många hinder att övervinna. Till exempel är det enklare att applicera avgifter på koldioxid på energi än på jordbrukssystem – som är en annan stor källa till utsläpp. En avgift på koldioxid löser inte hela problemet. Om priset är för lågt sagt eller ökar i för långsam takt blir påverkansgraden på ekonomin för låg. Vi behöver värdera koldioxidpriset på resultatet och inte se det som licenser för att förorena.
1,400 Företag använder eller planerar att använda ett avgiftssystem för koldioxid 2017.
8x Är ökningen på fyra år.
Står resten av världen bakom denna idé?
Enligt World Bank (2018) så använde sig 45 stater och 25 subnationella jurisdiktioner av avgifter på koldioxid. Fler ansluter sig, enligt CDP så beräknades (2017) 1 400 företag använda eller skulle börja använda sig av avgiftssystem. Det täcker mer än 20 % av den globala mängden utsläpp av växthusgaser. Antalet initiativ att vara delaktig i att begränsa andelen utsläpp har nästan fördubblats de sista fem åren.
Investerare visar ett växande intresse. Som CDP´s Director för koldioxid avgifter säger ”finanssektorn börjar för första gången korrekt titta på detta. När de tar frågan på allvar så tror de på ett avgiftssystem. Vi börjar se att det driver förändring i beslutsfattandet”.
Vad är nästa steg för Unilever?
Vi har beslutat oss att vara carbon positive senast 2030, vilket innebär att all vår energi ska komma från förnybara källor. Vi är angelägna att ta ledarrollen i övergången till en koldioxidfri ekonomi. Att möta utmaningen i FNs hållbarhetsmål nr 13, vidta åtgärder mot klimatförändringar.
Unilever CEO Paul Polman säger: avgifter på koldioxid är inte den enda lösningen på frågan – med det är ett nödvändigt verktyg för att stödja övergången till en hållbar ekonomi. De som misslyckas att kliva ombord idag kommer riskera att förlora vad vi anser kommer vara en av de största tillväxtmöjligheterna som världen någonsin skådat”.
Om du gör en sak...
Företag kan engagera sig via Carbon Pricing Leadership Coalition, att dela sina erfarenheter och lära av andras. De kan också arbeta för att introducera ett avgiftssystem på lokala marknader.
Privatpersoner kan försöka minska sitt eget avtryck genom att välja miljövänligt i sin vardag, hur man äter, reser och vilken typ av energi eller bränslekälla man köper. Har du möjligheten att skifta till 100 % förnybar energi är du en del av den hållbara framtiden.
Foto av Unileveranställda: Tugba Serez, Turkiet (vind-turbiner) | Apoorva Singh, Indien (solpaneler).