Hur vi kan vrida på flödet i systemet? (PDF 2.57 MB)
Åtta insikter i hur entreprenörer kan se till att miljoner människor får rent vatten.
Tillgång till rent dricksvatten och sanitära möjligheter är varje människas rätt. På samma sätt som att varje människa är fri och har rätt att uttrycka sina åsikter.
Men verkligheten ser inte alltid ut så. Det betyder inte att ansträngningar görs för att åtgärda detta. Varje år, så investeras hundratals miljoner i projekt för att förbättra vatten, sanitet och hygienservice (WASH) – många med exemplarisk kvalitet.
Trots detta så går utvecklingen långsamt. Tydligt är att nya tankesätt och samarbeten behövs. Men hur skapar vi det?
Entreprenörer behöver kliva fram
Öppna upp för företagare. Nej inte de enorma privatiserade vattendistributörerna. När det handlar om att hjälpa världens fattigaste hushåll, så hittar vi de mest spännande innovationerna på annat håll, på gräsrotsnivå bland entreprenörerna.
Med en delad övertygelse att kunna leverera rent vatten till alla, så driver de här snabbfotade entreprenörerna en organisation i liten skala, lokalt. Vad som utmärker dem är trots deras struktur är deras operativa system. Istället för att förlita sig på bidrag, så ser de till att generera intäkter från de tjänster de tillhandahåller.
Ta som exempel Suvidhacentret i Mumbai i Indien, som etablerades 2016 av Unilever. Där vuxna enbart betalar 1–3 rupier (€0.01–0.03) per dag och barn får gå in gratis. Det finns också ett familjepris på ungefär 150 rupier för ett månadskort.
Syftet med det här betalsystemet handlar inte enbart om att erbjuda en tjänst till rimligt pris, förklarar Kees Kruythoff, President för Home Care på Unilever. I slutet av dagen är det minst lika viktigt att WASH-relaterade tjänster blir självgående och hållbara över tiden.
Innovativa system som detta minskar beroendet från filantropiskt kapital hos de som tillhandahåller servicen, istället ökar inflödet av privata investeringar som i sin tur ökar tillväxten; samtidigt som de förser miljoner människor med rent vatten säger han.
Att vrida på flödet i systemen
På Unilever experimenterar vi med ett antal av marknadsbaserade interventioner som Suvidha, särskilt i Afrika och Asien där tillgången på rent dricksvatten har en stark efterfrågan. Vi tittar på liknande exempel som detta som representerar en stor outnyttjad potential.
Med anledning av detta bad vi några professionella firmor att analysera några av de bästa exemplen som de stött på. Nedan så överväger vi två av de nyckelprojekten som kom från deras rapport (PDF 2.57 MB) .
En storlek passar inte alla
Det finns ingen universallösning när det kommer till att marknadskrafter ska kunna distribuera rent vatten till några av de fattigaste och mest marginaliserade samhällena.
Som vilket företag som helst så står framgång i relation till sociala entreprenörers lokala förhållanden. Ingen marknad är densamma, kundernas inkomster kommer variera, vilka utmaningar som finns och vilka kulturella normer som genomsyrar.
Som författarna bakom EY rapporten observerar ”det är viktigt att förstå att nå skalbarhet beror på att hitta den bästa lösningen för en specifik samling omständigheter”.
´Best fit’ är inte samma sak som bäst i klassen. Enkla lösningar kommer frekvent att leverera bättre resultat är mer sofistikerade (ofta kostsamma) alternativ.
Behovet av att börja enkelt är ett motto som vårt Water Centres i Nigeria har tagit till sig.
De kvinnliga entreprenörerna som driver vattencentrum lokalt har ofta låg formell utbildning i företagsadministration, så till viss del lär de sig under tiden det arbetar, säger Barbara Ryl en av Unilevers globalt varumärkesansvariga för Hemrengöring.
“Som en konsekvens så kompetenshöjer de sig ständigt. Så det är verkligen viktigt att hålla saker enkla och inte överkomplicera.”
Ta som exempel något så enkelt som ett bokningssystem, i ett försök att effektivisera så prövades en digital lösning i centret genom att införa elektroniska skärmar, men det visade sig efter ett tag att det blev för komplicerat, erkänner Barbara.
En annan gemensam nämnare för alla de framgångsrika exempel som EY studerade visade sig vara användandet av LEAN, som innebar kontinuerlig förbättring och experimenterande.
Distributörer av rent vatten behöver vara öppna för en flexibilitet i sin modell, att ta till sig innovationer, idéer och en anpassningsbar affärsmodell menar rapporten.
Vattencentret är ett exempel på flexibilitet i sin servicemodell. Dels så säljer man vatten direkt till affären men erbjuder också en typ av prenumerationstjänst med leveransservice. De säljer också till återförsäljare som kan leverera till kunder i mer avlägsna områden.
Medan det är viktigt att arbeta mot en fastare struktur och att etablera ett ramverk säger Barbara så är förmågan att förbli anpassningsbar bestående. Det mest idealiska är om de kan gå hand i hand.
Det är fundamentalt att vi har ett ramverk för annars kan vi inte nå skalbarhet, men det finns alltid tillfällen där entreprenören behöver vara fortsatt flexibla och anpassas sig enligt de lokala förhållandena.
Storhet har betydelse
Att vara liten är genuint men för att skapa en signifikant utväxling behöver man volym. Det är aldrig så sant som för sociala entreprenörer i vattensegmentet.
Till viss del handlar det om basekonomi. Att nå större volymer möjliggör påverkan att minska de relativt höga fasta kostnader som uppstår i samband med försäljning av vatten, men som kostar lite att producera.
Skalbarhet är också förknippat med social påverkan. Det är tydligt att desto vidare en entreprenör når, desto fler av de två miljoner människor som idag inte har tillgång till vatten och sanitet kan man hjälpa.
För att avsluta, rapporten gör ett antal aktuella rekommendationer. Den här listan inkluderar ambitionen att gör det bästa av de tillgångar man har, att reducera sin portfölj från underpresentande delar och våga luta sig mot kapitalet.
En tredjedel tilltalar särskilt Clive Allison. Clive är Golbal Directior för Innovation och New Business Models inom Unilevers hållbarhetsavdelning och arbetar med ett team om ansvarar för Pureit, Unilevers marknadsledande vattenrenare.
Pureit samarbetar för att utveckla allmänna planteringar för vattenväxter i Indien och för tillfället drivs ett pilotprojekt i Karnataka i södra Indien.
Planen är att etablera fler planteringar, men möter lite svårigheter att attrahera kapital då avkastningen är lite för långsam för de flesta typer av investerare, säger Clive.
Som ett resultat av detta letar Pureit efter offentliga och privata investerare och andra källor som kan bistå med så kallat ”tålmodigt kapital” för att hjälpa till med finansieringen.
Men trots detta och med ett biljettpris på 8 rupier (€0.1) per 20 litersdunk, så tar det tid att nå lönsamhet och betala av de initiala kostnaderna, sociala investerare inser detta.
Under en lång tid så erbjöd organisationer prisvärt vatten för de med lägre inkomster, samhällen har blivit beroende av filantropiska organisationer och fonder. Clive menar att ”de här vattenleverantörerna har gjort stora framsteg men för att hjälpa sektorn att expandera finns det ett fortsatt behov av investeringar med tålmodigt kapital.
Varje droppe räknas
Naturligtvis är det nödvändigt att vara realistiska. Sociala entreprenörer är fortfarande bara en liten del av lösningen. De kommer inte själva kunna vara lösningen på att uppfylla alla människors rätt till rent vatten och goda sanitetsmöjligheter i världen.
Men vattenentreprenörer bidrar redan till att skapa livsavgörande påverkan för miljontals människor. Det är vår förhoppning att andra vill dra lärdom av och bygga vidare på den här utvecklingen. Genom att göra det kan vi tillsammans skynda på den dagen då rent vatten inte enbart är alla människors rätt utan också deras verklighet.