Vilken del ska företag spela för att lyfta fram de mänskliga rättigheterna. Vad behöver förnyas i takt med att den digitala ekonomin tar allt större utrymme. Marcela Manubens Unilevers VP för Integrerad social hållbarhet, belyser fyra områden där innovation är avgörande.
About the author
Marcela Manubens
Unilever VP, Integrated Social Sustainability
Marcela Mnaubens ansvarar för Unilevers agenda för social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Där ingår en av våra pelare förbättrade livsvillkor som är en del av Unilevers hållbarhetsplan och som följer FNs guide för företag och mänskliga rättigheter.
Årets tema för Dagen för de mänskliga rättigheterna, den 10 december, var ’Ungdomar står upp för de mänskliga rättigheterna’. Det är ett passande ämne för ledarkollektivet att den unga rörelsen har drivit frågor som klimatförändringar, vapenkontroll, rasism, hatbrott och LGBTQ-rättigheter. Det är också en påminnelse att nästa generation har rätt att definiera sin framtid.
Medan de mänskliga rättigheterna är fundamentala för varje individ och inte kan förändras så gör den sociala kontexten det. Därför behöver vi bli uppmärksamma och adressera den förändrade verkligheten effektivt för att försäkra att vi värnar de mänskliga rättigheterna och att förespråka för nästa generations rättigheter som relaterar till förändring som exempelvis teknologi och den digitala ekonomin medför.
Min roll i att utveckla Unilevers agenda för sociala påverkan och -rättigheter är en storartad möjlighet och ett enormt ansvar. Som världen ser ut idag kommer en del länder misslyckas att skydda och upprätthålla en jämlik standard för värderingar och rättigheter Unilever förespråkar, vi behöver därför tillsammans fylla i det gapet.
Här beskriver vi fyra områden där vi alla kan skapa lösningar för att försäkra oss att de mänskliga rättigheterna fortsätter stärkas för den kommande generationen.
1. En affärsstrategi med hjärtat mänskliga rättigheter
Under 1990, vann den politiska strategen James Carville väljarnas tycke med ’det är ekonomi, dummer’. Min egen verision är ’det är affärsmodellen, dummer’.
När vi talar om de mänskliga rättigheterna fokuserar vi ofta på symptomen inte orsaken.
Och det är anledningen till att vi har Unilevers hållbarhetsplan. Det gör att vi säkerställer att de mänskliga rättigheterna i hela vår produktionskedja. Från R&D till tillverkning, distribution, produktanvändning och avfall.
Förändras detta behöver vi förändra vår verksamhet. För närvarande försäkrar vi oss att de mänskliga rättigheterna och arbetsförhållande är integrerade i den nya modell vi utvecklar för att stödja en cirkulär plastekonomi. Eller så bemöter vi akut behov av global arbetskraft genom att se till att ansvarsfull rekryteringspolicy finns till hands.
2. Påverka lagstiftningen
Företag är inte lagstiftande organ men vi kan och vi måste låna ut vår röst för de mänskliga rättigheternas förespråkare och fördelarna för hållbarhet.
Delaktighet och samarbete är nyckeln för att initiera direktiv och vi har arbetat hårt för att befästa dem i vår egen strategi och kultur.
På världs-scenen har vi aktivt tagit ställning för att stödja Parisavtalet för att motverka klimatförändringar.
På ett övergripande plan har vi också uppmärksammats i vår framträdande roll kring att möta de mänskliga rättigheterna i 2017 Human Rights rapport.
På varumärkesnivå har Ben & Jerry tagit ställning för samkönade partnerskap och flyktingars rättigheter.
3. Utveckla mänskliga rättigheter och att möta nya utmaningar
Företag är beroende av sin förmåga att skapa innovationer. Det är därför ett gemensamt ansvar mellan nya och etablerade verksamheter att hitta nya sätt att möte sociala klyftor vi möter. Nuvarande ramverk är omoderna och ineffektiva i den ’giga-värld’ vi nu lever i.
Teknologiska framsteg har tydligt visat på behovet av en ny generation rättigheter för att peka på diskriminering via algoritmer och deras inverkan på åsikts- och yttrandefrihet. Att visa på komplikationen mellan potentiell diskriminering mellan människor och maskiner. Men också för att skydda den personliga integriteten i en värld som är transparent på ett sätt som saknar historiskt motstycke.
Nya tekniska affärsmodeller behöver befästa fundamentala rättigheter som den del av deras DNA. Istället för att se på dem själva enbart som tekniska plattformar, borde de arbeta för att integrera rättvisa löner och arbetsförhållanden i gigaekonomin.
I andra fall om ön olika så garanterade regeringen i Nya Zeeland en flod samma status som en juridisk person.
Lagstiftningen kan skydda naturen med en ny uppsättning rättigheter – så frågan är hur företag och individer kan stödja en sådan förändring.
4. Bakom affären har investerare och konsumenter en roll att spela
Vi behöver samlade åtgärder och en transformation i marknaden som belönar värde på långsiktigt. Under året, i ett brev till sina aktieägare, skrev Larry Fink CEO för Black Rock, som investerar nära 6 triljoner dollar att ’samhället letar i högre utsträckning efter företag både i privat och offentlig sektor som fortsätter bemöta sociala och ekonomiska klyftor.’
Det är goda nyheter för investerare att det finns ett samband mellan vinstdrivande och syftesdrivna verksamheter. Unilevers varumärken med tydliga syften visar starkare resultat jämfört andra varumärken, inte enbart finansiellt utan också i relation till deras positiva sociala påverkan.
Men den viktigaste gruppen att hjälp företag att förespråka de mänskliga rättigheter – är våra konsumenter.
Varje köpbeslut är en möjlighet att påverka företagens agerande. Varje val konsumenten gör är en del i att driva finansiella investeringar och marknaden i rätt riktning. Varje köptillfälle visar vad konsumenten anser är värdefullt.