Unilevers handlingsplan för klimatomställning (Climate Transition Action Plan (PDF 7.98 MB)) anger de åtgärder vi kommer att ta för att halvera effekterna av växthusgas-utsläppen från våra produkter, per konsument, till 2030 samt för att uppnå nettonoll i hela vår värdekedja till 2039.
I en serie intervjuer presenterar Unilever några av våra många medarbetare som ser till att leverera vår handlingsplan och få till stånd förändring.
Våra logistik- och distributionsutsläpp uppstår från transport och lagring av våra produkter, från leverantörer till tillverkare och slutligen vidare till våra kunder. Laura Realpe, vår hållbarhetslogistikchef, förklarar hur vi använder innovation och samarbete för att hjälpa oss att tackla klimatförändringarna i denna del av vår affärsverksamhet.
Vad innebär ditt jobb?
Rollen som global logistikhållbarhetschef har två huvudområden. Det första är relaterad till efterlevnad och hållbarhetsrapportering, vilket hjälper oss att mäta våra framsteg mot våra åtaganden. Det andra är mer strategisk och tittar på hur vi driver hållbarhetsinitiativ inom olika regioner, hjälper till att dela bästa praxis på marknader samt hur vi arbetar med marknadsteam att utforma sina planer och genomföra sina logistikstrategier.
Varför är det så viktigt för oss att ta itu med logistikutsläpp?
Logistik och distribution står för cirka 15 % av Unilevers totala fotavtryck för växthusgasutsläpp. Att uppnå nettonoll till 2039 i hela vår värdekedja är en mycket utmanande ambition, särskilt eftersom det inte finns en lösning som passar överallt. Vi behöver därför använda en kombination av metoder på vägen mot minskade koldioxidutsläpp.
Våra framsteg hittills i denna del av vår verksamhet innefattar förbättrad effektivitet för genomförda sträckor och antalet lastbilar som används, byta till förnybar energi i våra lager, variera våra transportsätt samt olika pilotprojekt med el-fordon och alternativa bränslen.
De kommande åren kommer effektivitet och minskning av tillryggalagda kilometer förbli kärnan i vår strategi för utsläpp av koldioxid. Vi ser också en stor möjlighet att förnya våra fordonsflottor i våra verksamheter på tillväxtmarknader, allt eftersom ny teknik blir tillgänglig. Därutöver förväntar vi oss att använda alternativa bränslen som en övergångsenergikälla, vilket överbryggar gapet mellan nu och det ögonblick då medelstora till tunga elfordon kommer ut på marknaden.
Utvecklingen av infrastruktur för nollutsläppstransporter är en enorm utmaning, eftersom den för närvarande är mycket begränsad. Regeringens politik kommer att vara en viktig katalysator för omställningen till ren energi, och vi litar på att utvecklingen under de kommande åren kommer att gå snabbare framåt.
Vilka är de innovationer som du är mest exalterad över?
Vi testar en typ av hållbart biobränsle – som härrör från spillolja i Nederländerna och Storbritannien – som kan användas i vilken dieselmotor som helst, som vi kan använda de kommande åren innan vi är redo att byta ut hela vår flotta. I Nordamerika testar vi också biogaser och testar kolavskiljningsteknik som lagrar kol som släpps ut från lastbilen. Detta säljs sedan vidare till byggbranschen för användning i byggnadsarbeten. Tester av biogaser påbörjades för ett par månader sedan och resultaten hittills har varit enormt positiva. Vi förväntar oss att testa koldioxidavskiljningstekniken i början av det här året.
När det gäller nollutsläppsteknik testar vi redan elfordon i de flesta regioner där vi är verksamma, lär oss av tekniken, förstår hur den fungerar och försöker också samarbeta bättre med våra transportörer och partners för att implementera ny teknik snabbare.
Hur kommer vår övergång till elektriska lastbilar att fungera?
I första hand behöver vi skala upp utbudet av rena el-lastbilar. Och det är viktigt att tänka på att det inte bara handlar om att ha själva elfordonet, vi behöver också infrastrukturen på plats för att kunna ladda. Att utveckla det här är inget vi kan göra själva. Vi måste samarbeta med regeringar, våra kollegor och över hela logistiksektorn för att göra det mer lönsamt när det gäller kostnader och drift. Det är därför vi gick med i EV100+, vilket signalerar vårt engagemang för det gemensamma målet att forma marknaden.
Vi ser att intresset är stort från andra företag. Baserat på den nuvarande tillgängliga tekniken tror jag att det finns enighet om att elektriska och vätgasdrivna fordon på lång sikt kommer att vara nyckelteknologierna i branschen. Vad vi gör just nu är att förstå var de första ekosystemen behöver utvecklas, och vi förväntar oss att Västeuropa och Nordamerika kommer att vara de första som använder sig av stor skala.
Runt 90%av våra logistikutsläpp kommer från vägtransporter, medan sjötransporter står för cirka 6 %.
Var kommer sjöfarten in?
Vi är en del av Smart Freight Centre, en branschkoalition som specifikt försöker utveckla ekosystemet för elfordon för att påskynda deras utbyggnad, och vi är också en del av coZEV, eller Cargo Owners for Zero Emission Vessels, en liknande koalition som syftar till att identifiera och implementera koldioxidlösningar inom sjöfarten.
För närvarande förväntas tekniken för nollutsläpp sjöfart ta längre tid att utveckla och integrera, än för vägtransporter, eftersom ett fartygs livslängd är mycket längre. Idag är den enda verkliga lösningen som finns inom sjöfarten hållbara biobränslen. Men genom att signalera vårt engagemang för sjöfart utan utsläpp genom coZEV är vi övertygade om att vi kan påskynda övergången i den takt och den omfattning som behövs.
Vad älskar du med ditt jobb?
Jag tycker att det är fantastiskt att kunna arbeta med något som faktiskt har positiva effekter i verkligheten, inte bara för mig utan också för andra och för kommande generationer. Jag älskar också möjlighet till innovationer i den här rollen. Vi testar saker som ibland görs för första gången i världen. Och även om jag vet att avkarbonisering för logistik är utmanande, är jag väldigt hoppfull eftersom jag tror att vi är på väg i rätt riktning och definitivt gör framsteg.